Koldioxidskatt är en svensk punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Sverige har dock haft koldioxidavgift sedan 1991.
Lebensmittelverschwendung bzw. -vergeudung (englisch Food waste, dort wortgleich mit der Bezeichnung für „Lebensmittelabfall“) bezeichnet das Phänomen, dass vor allem in „entwickelten“ Ländern bzw. Industriestaaten große Teile der zur menschlichen Ernährung hergestellten Lebens- bzw. Nahrungsmittel vernichtet werden – aufgrund z. B. schlecht oder nicht geplanter oder zu umfangreicher Einkäufe, Überschreitung von Mindesthaltsbarkeitsdaten oder weil sie aufgrund eines Überangebots oder Unkonformität nicht verkauft werden dürfen oder konnten oder erst gar nicht in den Handel gelangen.
Matsvinn eller livsmedelssvinn är svinn av livsmedel, det vill säga livsmedel som slängs i onödan och som hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Jämför fysiskt svinn. I svinnet ingår endast det som kan undvikas att slängas. Matsvinn definieras olika beroende på vilken del av produktionskedjan det handlar om.
Das Wort Supercargo kommt aus dem Englischen (supervision cargo) und ist am besten mit Ladungsexperte oder Stauberater zu übersetzen. Ein Supercargo berät den Kapitän und den Ladungsoffizier auf einem Frachtschiff bei der Beladung des Schiffes. Er gehört nicht zur Schiffsbesatzung, sondern wird meist vom Inhaber der Ladung, oder einem anderen Ladungsbeteiligten gestellt. Der Supercargo begleitet üblicherweise das Schiff in den verschiedenen Lade- und Löschhäfen. Währenddessen hat er, insbesondere bei besonders empfindlichen Ladungsarten wie beispielsweise Früchten, die Pflicht der externen Überwachung des Ladungszustands und erarbeitet bei kurzfristig auftretenden Problemen eine Lösung. Dabei koordiniert er auch den reibungslosen Ablauf des Ladungsumschlags.
Titel på ett slags fraktuppsyningsman, som förr åtföljde fartyg för att försälja och köpa laster, uppgöra redovisningar med mera. I modernare tid har superkargörens arbetsuppgifter övertagits av mäklare och agenter, och redan under början av 1900-talet var det sällsynt att påträffa fartyg med en superkargör.
På svenska fartyg torde superkargörer ej ha varit anställda annat än under det svenska Ostindiska kompaniets tid, där de hade ganska hög rang och saluterades med 8 skott.
Die Chinesische Wollhandkrabbe (Eriocheir sinensis) ist eine ursprünglich in China beheimatete Krabben-Art.
Zu Beginn des 20. Jahrhunderts wurde sie nach Europa eingeschleppt. In der einheimischen Fauna mancher Flüsse hat sich das Tier mittlerweile trotz Bekämpfung durch den Menschen als Neubürger (Neozoon) fest etabliert.
Kinesisk ullhandskrabba (Eriocheir sinensis), även kallad bara ullhandskrabba, är en krabba som ursprungligen härstammar från Kina, men som med fartygens ballastvatten sedan början av 1900-talet spridits även till Europa och Nordamerika. Till Tyskland kom den 1912 och på 1930-talet hade den spridit sig till Sverige. Den är ansedd som en invasiv art, då krabborna underminerar fördämningar och strandbrinkar genom att gräva gångar i dem och förstör fiskeredskap som garn och ryssjor i sina försök att komma åt den fisk som fastnat i dem.
Personalwesen (auch Personalwirtschaft, Personalmanagement, kurz PM; englisch Human Resource Management, Abkürzung HRM, oder englisch Workforce Management) bezeichnet den Bereich der Betriebswirtschaft, der sich mit dem Produktionsfaktor Arbeit und mit dem Personal auseinandersetzt. Das Personalwesen ist eine in allen Organisationen vorhandene Funktion, deren Kernaufgaben die Bereitstellung und der zielorientierte Personaleinsatz sind.[1] In der Personalpraxis beziehen viele Unternehmen außer den Führungsprozessen auch die Interaktion und Emotion des Personals ein.
Human resources (förkortas HR) eller human resource management (HRM) kallas ett företags personalavdelning som tar hand om att det finns basprocesser relaterade till resursen personal i en organisation. Det innefattar hur organisationer arbetar med sin personal för att främja organisationen, exempelvis med rekrytering, lönesättning, kompetensutveckling och personalvård. Skillnaden från hur man tidigare hade jobbat med personaladministration är att HRM jobbar mer genomtänkt och strategiskt med organisationens mänskliga resurser. HRM kopplas tydligt an till organisationens affärsidé, mål, visioner och strategier. HRM ser till de anställda både som grupper och som individer och ser till personalens beteende samt emotionella och sociala aspekter. Trots den tydliga skillnaden mellan personaladministration och HRM är det många organisationers personalavdelningar som bara bytt namn till HRM-avdelning.